Tekniska Informationsmötet 2002

23 - 25 oktober i Linköping

Här nedan följer en resumé över följande föredragare.

Ines Uusman - Generaldirektör på Boverket - Information från Boverket

Byggsektorn är den största industrisektorn och den byggda miljön tar c:a 40% av den totala energianvändningen i landet. Det är därför viktigt att prioritera hushållning med såväl energi som mark och vatten. Miljöministern är s.k ”huvudminister”för Boverket. Boverket är huvudmyndighet för den statliga bostadspolitiken. Byggsektorn har nu fått helt andra spelregler än förut bl.a på grund av att räntesubventionerna har minskat från ofattbara 40 miljarder till dagens 1.9 miljarder. Bostadssituationen ute i landet är mycket olikformig. Mer än hälften av kommunerna har bostadsbrist samtidigt som flera har ett överskott på bostäder. För att klara bristen skall byggandet av student- och hyresbostäder premieras. Ett förslag är att minska momsen på byggandet av dessa. Inomhusmiljön är också något som måste tas tag i. Målet är att 2020 skall hälsofaror inomhus vara borta, bl.a radon. PBL skall ses över vad beträffar tillsyn och kontroll. Ett annat stort problem är att det i byggsektorn finns många fyrtiotalister och att få söker till bygglinjerna. Detta måste långsiktigt tas tag i. Riskanalyser exempelvis 3G- master ”diffusa hälsorisker” är också problem. Brandreglerna harmoniseras med EG, och en remiss om nya tillgänglighetsregler för publika lokaler, affärer etc. föreligger. Vad beträffar det senare så skall eventuella hinder vara borta senast 2010. På Boverkets hemsida byggtorget finns information och nyheter inom byggsektorn att tillgå.

Ulf Önsten - Boverket - Information om tillsyn enligt PBL

Enligt en enkätundersökning ställd till landets kommuner angående tillsyn och kontroll enl. kap 9 så har denna minskat avsevärt sedan det gamla systemet. Detta beror mycket på att det skett en negativ utveckling av antal personer som handlägger sådana ärenden. Användningsförbud och ingripande enligt kap. 10 är sällan förekommande och slutbeviset är ej efterfrågat. Detta sammanlagt gör att många ärenden blir ”surdegar” vilket är ett misslyckande. Det saknas helt enkelt resurser. Vad gör man åt detta förutom att öka resurserna? En hög nivå på ribban i byggsamråden byggd på bl.a jämvikt i kunskaper mellan b-insp. och övriga för att erhålla ett meningsfullt utbyte. Detta förutsätter en hög kompetens på b-insp. Nivån på byggsamrådet måste vara ”hög”. Rapporten om det sk. Länsstyrelseuppdraget finns att se på Boverkets hemsida.

Nils Lindblad - Svenskt Vatten AB - Ny europastandard till skydd mot förorening av dricksvatten

Vattenfrågor blir allt viktigare. Vatten är vårt viktigaste livsmedel och därför är skyddet mot att det förorenas särskilt viktig. Den största risken härvidlag är återströmning av förorenat vatten. Det finns två olika sorters återströmning, hävertåterströmning och övertrycksåterströmning. För att kunna välja rätt skyddsanordning måste man ha klart för sig vilket av de båda som kan förekomma i det aktuella fallet. Hävertåterströmning innebär att en vätska vid undertryck i ledningssystemet genom hävertverkan sugs tillbaka in i ledningarna. Övertrycksåtersugning innebär att vätska trycks tillbaka in i ledningssystemet när trycket nedströms utloppsarmaturen är högre än i ledningssystemet. En europastandard EN 1717 har nyligen antagits. Denna har antagits som svensk standard SS-EN 1717. Vätskor mot vilka man vill skydda ledningsnätet indelas i fem kategorier och de olika skyddsdonen indelas åtta stycken familjer. Tabeller finns över tillgängliga skyddsdon. Tyvärr är det tämligen dåligt ställt med med skydd mot återströmning av förorenat vatten i landets ledningssystem för dricksvatten. Det gäller såväl installationer som allmänna anläggningar. För att komma tillrätta med problemet bör en checklista rörande VA-installationer vara en obligatorisk del av kontrollplanen.

Birgit Östman - Trätek - Boendesprinkler

Boendesprinkler är ett nationellt projekt som räddar liv. Medverkande i detta är LTH, RV. SP och Trätek plus en lång rad företag och organisationer. Projektet har hittills resulterat i två st. handböcker: Boendesprinkler räddar liv samt Installationsrekommendationer. Boendesprinkler är ett brandskydd för ett framtida boende. Drygt 100 personer dör varje år i bränder i Sverige. 80-90% av dessa dör i sin bostad. De flesta i vardagsrum och sovrum, även om det brinner lika ofta i kök. Inga dödsbränder har hittills konstaterats i sprinklade bostäder. Boendesprinkler är ett enkelt sprinklersystem som kan anslutas till befintlig KV-servis. Systemet skall kombineras med brandvarnare. Det är vidare ett aktivt brandskydd till skillnad från ett passivt (konstruktionsskydd). Sprinklern kan användas vid s.k tekniskt byte. Det ställs krav på varaktighet och tillförlitlighet och bytet skall dokumenteras.

Exempel på tekniska byten:
- brännbar fasad i mer än två våningar
- minskade krav på brandspridning mellan fönster
- minskade krav på ytskydd
- minskade krav på gångavstånd till utrymning
- längre insatstid för räddningstjänsten?

Installationerna skall ske där dödsfallen sker. Alltså i alla huvudutrymmen dock ej i badrum, tvättstugor, garage, mindre garderober etc. Hemsidan finns på www.boendesprinkler.com

Bertil Jönsson - Boverket - Europeiskt kvalitetsmärke på material för tappvatteninstallationer

Produkter som kommer i kontakt med dricksvatten skall kunna CE-märkas enligt Byggproduktdirektivet. Dessa produkter skall enligt förslag från Europeiska Unionens Kommission även förses med en logotyp med beteckningen EAS. EAS  är en förkortning för European Acceptance System och är ett system för att göra hälsobedömning av produkter och de i produkterna ingående materialen och substanserna. Kommissionen har till sin hjälp ständiga kommittéer för att förvalta  byggproduktdirektivet och dricksvattendirektivet. Dessa betecknas  SCC resp. SCDW. I en undergrupp till SCC  benämnd RG-CPDW ingår från Sverige Bertil Jönsson på Boverket som myndighetsrepresentant och Christer Jansson från Livsmedelsverket som nationell expert. RG-CPDW står för "Regulators Group-Construction Products in contact with drinking Drinking water". Nu har RG-CPDW tagit fram ett förslag om hur en tillverkare skall kunna få sin produkt godkänd för kontakt med dricksvatten, EAS-ON Paper Interim report of the RG-CPDW. Synpunkter på förslaget skall sändas till:

European Commission
DG Enterprise,Unit G-5
200, Rue de la Loi
B-1049 Brussels
Belgium

Jonny Rosendal - Funkis - OVK i samverkan

Husägaren och besiktningsmannen är de verksamma vid en OVK-besiktning. Besiktningen resulterar sedan i ett protokoll och ett intyg. Det är mycket viktigt med en samsyn mellan besiktningsman, kommun och arbetsmiljöinspektör. Funkis kansli ligger i Lomma och dess hemsida är www.funkis.se. På kontoret finns dels kansliet, tekniska rådet och etikgruppen. Funkis ordnar kurser för:

Funkis utger också en skrift FARO, som är allmänna råd från Funkis tekniska råd. Avslutningsvis menade Jonny att man gärna kan utöka OVK med en inneklimatkontroll. OVK skall löna sig.

Wanda Rydholm - Boverket - OVK-synpunkter

Pågående verksamheter är bl.a revidering av BBR och utvärdering av de s.k undantagen från OVK. Några slutsatser har man inte kommit till, men en del negativa erfarenheter har man fått. Utvärdering pågår som sagt var, och fortlöpande information finns på Boverkets hemsida.

Göran Leander - Bostads AB Poseidon - P-märkning av inomhusmiljö

Det är fyra miljöområden man skall bearbeta. Dessa fyra är: Förbrukningar, Miljöfarliga ämnen, Innemiljö och Avfallshantering. Miljöbalken har skärpt fastighetsägarens ansvar. För att få en certifierad inomhusmiljö görs en grundlig första undersökning ”GFU”, bl.a med en enkät till hyresgäster. Sedan följer en besiktning med även enkäten som grund. Funktionskraven är sunda byggnader och material. Därefter följer ett åtgärdsprogram som även innefattar utbildning av personal. Hyresgästerna informeras (BORÅD- Råd för en bättre inomhusmiljö). Därefter anmäls detta till SP som granskar detta tekniskt. Är allt sedan OK erhålls ett intyg om P-märkning av fastigheten. Förvaltningsskedet innebär innemiljöförvaltning med bl.a enkät till de boende vart 5:e år. Vidare en innemiljökontroll varje år i 20% av beståendet. Härefter följer systemrevision, SP-revision,rapport till ledningen samt en underhållsplan. Allt mynnar sedan ut i en Miljöhandbok.

Sven-Åke Ahlström - Malmö - OVK-synpunkter från Malmö stad

Sven-Åke inledde med fyra frågor och konstateranden.

- Hur länge skall protokollen arkiveras?
- Vem utfärdar intyget?
- Protokollens utformning är icke enhetlig.
- Intresset från byggnadsägarna är svagt.

Något svar lämnades ej men detta måste man ta tag i. I Malmö förfar man på följande sätt när protokoll ej kommer in:

- snarast brev till byggnadsägaren
- efter en månad sänds en påminnelse
- efter ytterligare en månad sänds ett brev att ärendet tas upp i BN
- ärendet till BN för beslut (rek. brev till ägaren)
- efter en månad delgivning. BN fastställer och dömer ut vitet.

Lars Tylén - Villavent AB - Inomhusklimat/miljö i bostäder

Inomhusklimatet påverkas av värme, ljus, ljud och luft. Vad betr. luften så är det dess temperatur, hastighet och kvalité som påverkar. Vad säger BBR om detta?

- Uteluft om minst 0,35l/sm2 skall tillföras.
- Lufthastigheten skall understiga 0,15m/s.
- Temperaturen i vistelsezonen skall vara minst 18grader.
- Yttemperaturen ej lägre än 16 grader.

Betr. ventilationen så har den under åren ”utvecklats” som följer. Under 60-talet var det självdrag som gällde. Under 70-talet kom F-ventilationen. På 80-talet F-ventilation och FTX. På 90-talet gällde återigen frånluftsventilationen. På 2000-talet F+?????. Hur är ett nytt hus byggt?

För att erhålla ett bra inomhusklimat och en god miljö i bostäder krävs att följande beaktas:

- luftkvalitén
- luftväxlingen
- lufthastigheten
- termiska inomhusklimatet
- ljudtrycket
- effektiv värmeanvändning
- effektiv elanvändning
- lufttäthet

Rolf Kling - VVS-installatörerna - Legionellaseminarium

Målgrupperna för detta seminarium är installatörer och fastighetsägare. Legionellabakterien förekommer naturligt i sjöar, vattendrag och grundvatten. 1976 upptäcktes det första fallet i världen. Numera räknar man med att det finns c:a 10000 fall. I Sverige hade vi vårt första fall 1979. Av de 10-20000 personer som insjuknar i lunginflammation i Sverige per år, räknar man med att c:a 200-1000 har legionella. Dessa har en dödlighet på mellan 10-20%. Legionella får man genom inandning. Bakterien förökar sig mellan 20-50 grader. Optimalt mellan 30-40 grader. Under 20 grader är de vilande och de dör vid hög temperatur.

Vattenrisker:

- näringsrikt
- syrehaltigt
- temp 20-50 grader
- ph 5;5-9,2
- låg strömningshastighet

Förebyggande åtgärder:

- undvik överdimensioneringar
- temp. alltid över 50 grader
- minst 55 grader
- ej över 65 grader
- VVC alltid över 50 grader
- ej handdukstork på VVC
- inga döda zoner med stillastående vatten
- kallvattentemperatur ej över 18 grader
- lämplig isolering
- undvik blindledningar
- material är av underordnad betydelse vid rätt temperatur

Risker:

- varmt kallvatten
- kallt varmvatten
- stora system utan VVC
- handdukstorkar
- beredare med för låg temperatur
- stillastående vatten
- duschar

Legionellaundersökningen med Boverket och Smittskyddsinstitutet skall vara klar år 2005.

Anders Henell - Linköping - Fjärrvärme och fjärrkyla

Linköping ligger långt framme vad gäller fjärrvärme och fjärrkyla. Man har minskat oljeberoendet från 90 till 25%. 75% av uppvärmningen sker med förnyelsebar energi. Här har man även lyckats med att förse Mjölby med fjärrvärme via en pipeline. På sommaren driver man kylmaskiner med fjärrvärme, så att man för att citera en auktoritet inom energiområdet slipper ”vattna gräsmattorna med varmvatten för att bli av med soporna”.

Rune Claesson - Linköping - Biogas

I Linköping drivs ca. 40 st. stadsbussar av biogas. Andra som använder detta är Taxi och färdtjänst. Detta motsvarar ca. 4 miljoner liter bensin. Restprodukterna vid framställning av gasen blir ett miljövänligt gödningsmedel. Biogas framställs bl.a av slaktavfall. Målet är att ca. 25% av fordonsparken skall drivas av biogas. Målgrupperna för att använda biogas är:

1. Yrkestrafiken
2. Bussar
3. Företag, kommuner och landsting
4. Privatpersonen

Bengt–Erik Liw - Beliw Ingenjörsbyrå - Seminarier i FSV:s regi

Legionella seminarier hålls i Uppsala och Sundsvall. Seminarier gällande stambyten och våtrumsrenoveringar skall äga rum i Stockholm, Göteborg, Linköping, Norrköping, Eskilstuna och Uppsala.

Ralph Olsson - Munters europé AB - Fukt i husgrunder

En magisk gräns för mögelbildning i byggnader är 70% relativ fuktighet. Den genomsnittliga relativa fuktigheten i Sverige är 83%.Ventilerar man husgrunder tillför man fukt vilket inte är önskvärt. En torpargrund är oftast kallare än den ventilerande luften under en stor del av året. När luften kyls invid en kall yta ökar den relativa fuktigheten. Ett bra sätt att sänka den relativa fuktigheten är att avfukta. Munters har avfuktare som passar väl till detta ändamål.

Lars-Gunnar Strandberg - Räddningscenter Karlstad - Brandskydd

Förebyggande brandskydd:

- förhindra brands uppkomst
- trygg och säker utrymning
- förhindra brands spridning
- skall underlätta släckning

Kvalitén på brandskyddet skall säkerställas vid projekteringen, produktvalet, utförandet och förvaltningsskedet. Brandskyddet kan aldrig bli 100%,bl.a beroende på den mänskliga faktorn samt att tillförlitligheten hos olika system aldrig är fullgod. T.ex är den 95% hos en sprinkleranläggning och 80% hos ett automatiskt brandlarm. I byggskedet skall skyddet vara bra utfört och rätt kontrollerat vilket det tyvärr ofta inte är. Exempel på detta är dåliga tätningar vid genomföringar och dåligt utförda avgränsningar mellan olika brandceller.

I förvaltningsskedet fordras ordning och reda och underhåll. Här brister det också. Här kan nämnas branddörrar samt brandventilatorer. Hur ofta fungerar dessa klanderfritt? Varmvattenberedaren kan inte vara trasig för det märks med en gång, men de tekniska brandskyddslösningarna kan vara trasiga ända tills det brinner, och då förstår ingen varför det projekterade brandskyddet inte fungerade. Hur blev då brandskyddet?

Sammantaget så blir det om man tar hänsyn till tillförlitligheten hos:

Rune Johansson - Byggutbildarna - Information om kontrollplan enl. PBL för mindre byggnader

Byggutbildarna anordnar kompletterande utbildning för KA typE. Vidare ger man ut en handbok i kunskap bygg-och kontrollteknik. Ävenså ett dataprogram för meningsfulla kontrollplaner. Den kompletterande utbildningen tar två dagar. Handboken kostar 180 kr. Dataprogrammet "Bygg- och kontrollteknik" kostar 4500 kr för en kommun samt 500 kr per användare. Årligt abonnemang kostar 1500 kr för kommunen samt 200 kr per användare.

Daniel Hellström - Stockholm vatten - ”Bra små avlopp”/ Erfarenheter från enskilda avlopp

Fjorton anläggningar runt Bornsjön, som stockholmarnas reservvattentäkt utvärderas. Utvärderingen sker år 2000-20002 med avseende på reningseffekt och hygienfrågor. De anläggningar som studeras kan delas i tre grupper:

- minireningsverk
- källsorterande anläggningar
- kemisk fällning som komplement till slamavskiljare och markbädd

De minireningsverk som använts är: Alfa, Biovac,Ifö Ecotrap och Uponor. Minireningsvek bygger på samma processer som finns i kommunala reningsverk. I sorterande anläggningar blandas inte olika sorters avloppsvatten. Istället hålls de olika flödena åtskilda och behandlas var för sig. Kemisk fällning som komplement till existerande markbädd. Här kompletteras med en utrustning för kemisk fällning. Fällningskemikalien doseras automatiskt till avloppet inne i bostaden och utfälld fosfor och småpartiklar sedimenterar i slamavskiljaren.

Resultat:
- Minireningsverk.
Erfarenheterna är goda men det krävs att det finns väl fungerande rutiner för tillsyn och underhåll, till exempel för påfyllnad av fällningskemikalier och kontroll av doserad mängd.

- Sorterande anläggningar.
Kombinationen av markbädd och urinsortering har hittills uppvisat goda resultat med avseende på syreförbrukande ämnen och kväve. Även fosforreduktionen har över hela perioden varit tillfredsställande. Vid avledning av klosettavlopp till sluten tank har det varit möjligt att med hjälp av relativt små markbäddar erhålla goda resultat med avseende på syreförbrukande ämnen och kväve. Även fosforreduktionen har varit acceptabel.

- Kemisk fällning som komplement till existerande markbädd.
Utgående avloppsvatten från markbäddarna har haft låga koncentrationer av fosfor och syreförbrukande ämnen. Den goda fosforreduktionen förklaras dels av kemfällningen, men även av att markbäddarna är nyanlagda och relativt stora i förhållande till belastningen. Utvärderingen kommer att pågå till och med december 2002.Den första delrapporten kom ut våren 2001 och slutrapporten beräknas vara klar våren 2003.