Tekniska Informationsmötet 2000

23 - 25 Oktober i Göteborg

I år skall vi anordna mötet
i detta vackra hus ner i Götet.
Börja tiden planera
kom hit lär dig mera
och hamna på rätt sida flötet

FSV:s 25:e tekniska informationsmöte hölls i Göteborg den 23-25 oktober 2000.

Mötet var välbesökt och innehöll flera intressanta föredrag.

Fredrik von Platen från Boverket talade bl.a om verkets två divisioner: Samhällsbyggnad och husbyggnad vardera med c:a 20 st anställda. Husbyggnadsdivisionen omfattar administrationsenhet, byggnadsenhet, bygg- och förvaltningsenhet samt bidragsenhet.

Vi har nu 15 st nationella miljökvalitetsmål varav nr 11”God bebyggd miljö” lagts på Boverkets bord. Den största miljöfrågan inom detta område är förvaltningen och energin. Uppdraget innebär bl.a att se över bebyggelsen, byggnormens energikrav, reglerna för dir.verkande el, regler om funktionsenlig ventilation samt möjligheten att energideklarera byggnader liknande vad som nu sker med kylar och frysar.

Byggsektorns energianvändning är idag c:a 156 TWh.

Boverket verkar också för rätten att handla med utsläppsrätter

Före 2001 skall Boverket dessutom upprätta ett byggkostnadsforum, vars syfte är att förmedla kunskaper till byggherren samt främja utvecklingsarbete och innovationer.

Boverket skall även bereda investeringsstödet till ekologiskt byggande.

Bertil Adolfsson från Kommunförbundet informerade vad som händer inom Plan- och byggområdet.

Inom PBL diskuteras bl.a byggfelsförsäkringen, bostadspropositionen och konferenser.

Vad gäller planprocessen mm diskuteras: överklaganden, enkelt förfarande/mindre avvikelse, planbestämmelser, kommunal delegation samt ökad bygglovplikt för ändringar.

Betr. tillsyn- och kontrolldelen funderar man tillsynen, förenklad bygganmälan, taxan och sanktioner. Avgiftsprincipen skall vara: självkostnad, faktisk prissättning och påverkbar.

Sanktioner: Särskild avgift, tilläggsavgift slopas samt byggnadsavgiftan höjs.

Byggfelsförsäkring: Vid bygganmälningspliktiga åtgärder. Kvalitetsansvarig bevakar detta.

Bostadspropositionen: Lag om kommunalt bostadsförsörjningsansvar, satsningar på ekologiskt byggande, marksaneringar och studentlägenheter. Vad beträffar bostadsmarknaden så är läget detta:

188 kommuner har överskott på lägenheter, 64 är i balans medan 32 har ett underskott.

Dessutom anordnas en konferens om elektromagnetiska fält samt om bygglov för basstationer. Det blir ett stort tryck på detta inom en snar framtid.

Om energitjänster och fastighetsövervakning via Internet talade Oliver Varsmovski GB- Energi.

Detta är förmodligen något som kommer mer och mer, och det kommer antagligen i vissa fall kunna ersätta ”fastighetsskötaren”.

Utställarna hade också en en produktinformation som var proffsig och blev mycket uppskattad.

Bengt Erik Liiw från Beliw Ingenjörsbyrå informerade om vilka samhällskrav som finns betr. restauranter, kafeer, gatukök, pizzerior mm. Kraven finns i olika lagstiftningar och tillsynen på lokal nivå sker genom flera myndigheter, vilket komplicerar bilden. Mest problem är det i små anläggningar som gatukök, grillbarer, pizzerior od där någon egentlig projektering inte sker. Problemområden är inomhusklimatet, avloppet samt brand.

Ingvar Göran, Miljöförvaltningen Göteborg berättade om ”god bebyggd miljö” vilket bl.a innebär en del strategiska mål. såsom begränsning av skador på ozonskiktet, säker strålmiljö (uv-strålning och elektromagnetiska fält) samt inomhusklimat. Skadefallen relaterade till fukt- och mögelproblematiken måste minskas. Vidare är målet att år 2010 ha fått ner energianvändningen i byggnader till 90Kwh/m år.

Bevisbörderegeln gäller och kunskap, försiktighet och bästa miljöteknik skall alltid användas.

Vad som ofta missas är det s.k brukarskedet vilket är den stora belastningen.

De flesta klagomålen till miljöförvaltningen handlar om buller.

Sven-Åke Sonesson från Boverket berättade att någon BBR inte kommer ut före 2001. Boverket har vidare fått regeringsuppdrag betr. hissar samt om tillgänglighet till lokaler och allmänna platser. Kostnaden för det senare uppskattas till ca fem miljarder fram till 2010. Nya föreskrifter betr. typgodkännanden är också på gång.

Pga CE-märkningen sker en viss utfasning av typgodkännandeverksamheten, men det är fortfarande långt till den helt försvinner.

Boverkets PBL-utbildning samlade 480 deltagare vid 14 kurstillfällen. Här framkom bl.a att dagens tillsyn nästan är obefintlig vilket inte är tillfredsställande. En sammanfattning kommer snart. Vissa förenklingar är att vänta.

Det är viktigt att kontrollplanen är upprättad efter det aktuella objektet. Boken om lov skall ses över och den nya upplagan kommer till våren 2001. Samrådsmöten skall vara väl förberedda och för att kunna göra detta behövs handlingar för bedömning av kontrollbehovet. Det är viktigt att vi får in sådana innan samrådet.

Glöm ej heller brandskyddsdokumentationen. Det är också viktigt att miljöförvaltningen och räddningstjänsten är med på samrådet mer än vad nu är fallet.

OVK-nytt. Vad händer? Per Granquist från Boverket informerade.

I det pågående utglesningsprojektet av OVK finns endast två kommuner kvar (Karlskrona och Markaryd).

Vad betr. OVK-genomförande så är 90% av beståndet utförda. Av dessa har 80% skickat in protokoll, genomförandeåtgärder 60% och uppsatta intyg i 25% av fallen. Boverket har fått regeringens uppdrag att starta en försöksverksamhet samt att utröna varför tillsynsverksamheten är så dålig. Vidare skickar man i dagarna ut en ny enkät till kommunerna.

John Holmberg docent i fysisk resursteori höll ett intressant föredrag som handlade om våra resurser på jorden och hur vi förvaltar dem. Människan tenderar nu till bli ”större” än naturen och nyckeln till vår och jordens framtid är energin. Anstränger vi oss tillräckligt så skall detta gå att lösa.

Richard Nilsson , Fire Safety Design AB. Enligt BBRr så är det ett krav att en brandskyddsdokumentation skall upprättas. Förutsättningarna för en sådan är att den skall innehålla:

1.        Brandtekniska klasser för byggnad och lokaler redovisas.

2.        Brandcellsindelning

3.        Brandtekniska krav på byggnaden

4.        Byggnadens bärförmåga vid brand

5.        Utrymningsstrategi

6.        Luftbehandlingsinstallationens funktion vid brand

BBR-krav är att förhindra brandspridning, förhindra eller avsevärt försvåra brandgasspridning. Tre vanliga metoder för brandskydd är : Spjäll, avluftning och fläkt i drift.

Spjäll: Få brandceller och horisontella kanaler.

Avluftning: Vertikala samlingskanaler, en brandcell/våning, möjlighet att placera huv på taket.

Fläkt i drift: Flera lika stora brandceller, Många små brandceller, sprinklade byggnader, och brandceller med stora ventilationsflöden.

7.      Tryckavlastning

Hindrar tryckuppbyggnad och därmed brandgasspridning i ventilationskanaler. Detta kan uppnås med brandgasventilation samt med fönster.

Utrustning för utrymning.
Vägledande markeringar, larmsystem, allmänbelysning, nödbelysning och utrymningsplaner.

8.      Skydd mot uppkomst av brand.

Beakta eldstäder, rökkanaler, avgaskanaler samt hantering av brandfarliga varor.

9.      Anordningar för brandsläckning.

10.   Förslag till underhållsplaner

 Kontroll/funktionsprovning av byggnadsdelar och installationer.

11.  Dimensioneringsteknik.

Leif Johannesson från Riksantikvarieämbetet betonade det viktiga i att man har en sakkunnig kontroll av kulturvärden. Här finns att tillgå en vägledning från Riksantikvarieämbetet. I PBL 3 kapitlet krav på byggnader §10 och 12 finns underlaget till detta. Kulturvärdefulla byggnader kräver sakkunnig kontroll och en förundersökning innan bygglov. Kompetenskrav för den sakkunnige är en grundutbildning, påbyggnadskurser samt praktisk yrkeserfarenhet. Målgrupper för utbildning är blivande sakkunniga , utbildare samt inte minst byggherrar och beställare.

Mai Almer , Hadar AB avslutade mötet med att tala om tillgänglighet för handikappade.

Handikappkunskapen är väldigt viktig. PBL- och BVL är ramlagar. Lokaler till vilka allmänheten skall ha tillträde skall från början vara tillgängliga. Detta gäller även arbetslokaler. Bostäder skall med rimliga förberedelser kunna anpassas. Sist men inte minst så är kunskapen om olika handikapp mycket viktig vid planeringen.

Tillbaka

Uppdaterad: 2005-11-23